musiclenne

Blir en kortis nu.

Vill bara säga att jag sitter här just nu och lyssnar på Markus Krunegård med "Jag är en vampyr". Diggar den hårt hårt hårt!!

Fattar inte hur han bara har kunnat komma på hela den texten.. Så gryyymt bra!! Räddar min dag!

Det var bara det jag ville säga just nu!

Snart blir det väll övnings-körning för mig.

Pussar och kramar från Lenne<33

Okej, so here's what happened:

Jag gick ju på teater med familjen. Jag tänkte väll att "det här blir väll kul" och hade allmänt goda förhoppningar. Jag hade slängt på mig lite "vanliga kläder" och så, inget ovanligt i alla fall. Så, Vi åker in, eller rättare sagt, jag åker in och möter upp min familj inne i stan. Där har vi bestämt oss för att äta middag på en fin restaurang. Allt rullar på, vi har trevligt och maten är god.

Efter ett tag så går vi därifrån för att gå till teatern. När vi kommer dit, utanför teatern, så märker vi att det är massa folk där. En lång kö, och lite människor som rör sig runt omkring. Vi tittar oss om och kollar längre fram i kön. Då börjar vi se någon kändis här och där i kön. Vi kollar på varandra och jag ser frågande på mamma.

- Ja, det är ju premiären... säger mamma.

OKEJ... Det var jag inte beredd på. Jag kände mig både superglad och lite irriterad på samma gång. Jag var lite irriterad för att jag hade ju självklart hoppats på att mamma kanske kunde ha sagt något innan, så jag ändå kunde fixa mig liiite mer. Men nej. Nu stog jag där, i kön, till premiären av denna pjäs, vanligt klädd, med massa kändisar runt omkring mig. Jag fick helt enkelt bara leva för stunden. Men, jag var förståss jätteglad. Jag vet att kändisar också är vanliga människor, men jag är lite fashinerad förståss, av dem. Jag blir fortfarande glad när jag tänker på det.

Så vi kommer längre och längre fram i kön, ser några fler kändisar, och innan vi ska gå in så ser vi Maria Montazami som blir intervjuad. Jag blir lite tagen och funderar på om jag ska gå fram till henne. Men självklart så gör jag inte det... Ibland blir jag sådär... "Njaa,,, man kan väl inte gå fram sådär heller..", det känns lite "barnsligt" på något vis tycker jag. Aja, där framme såg vi också Christer Sjögren. Som by the way stod precis bakom mig när vi skulle gå in sen.

Några andra kändisar som jag såg var:

- Gustaf Hammarsten ( En skåddespelare jag älskar)

- Magnus Uggla

- Tommy Nilsson ( Tidigare gift med Lill-babs dotter)

Och några andra.. + får inte glömma de som spelade i pjäsen också. Ni kan googla dem, om det är någon ni inte känner igen...

Jag hade i alla fall en jättebra kväll som jag tror att jag kommer att minnas länge. En annan superbra kväll var:

Okej, ni kanske inte gillar dem, men jag diggar dem håååårt! Tycker att det är jättetråkigt att de har slutat, men så är det. Jag har inte så mycket digitalt "material" från konserten. Kanske något foto och någon filmsnutt. Men mina minnen kommer leva kvar länge i mitt huvud.(Ganska fint skrivet va?? ;P).

Nej, men ärligt. Jag har alltid älskat dem. Jag har vissa kändisar, som jag lyssnade på när jag var liten, och på något konstigt vis så märker jag att jag alltid kommer tillbaka till dessa. The Ark är en av dem. När jag tänker på det som hänt nu(splittringen), så känner jag mig både glad och ledsen. Glad för att mitt omdömme sattes på prov; "gillar jag verkligen dem?". Svaret blev JA! Jag gillar dem, vilket jag är jätteglad för, och att jag då också hann se en konsert med dem är jag överlycklig av. Det som gör mig lite ledsen är ju då såklart att de nu har slutat. Deras låtar är underbara och ger mig styrka och gör mig glad. Jag hoppas att ni ger dem en chans om ni inte redan gjort det eller lyssnar på dem. Det är väl det jag kan säga just nu. Mina sista ord i detta inlägget om The Ark får bli:

<3

Okej, för att gå tillbaka till "verkligheten" igen. Idag har jag inte gjort så mycket. Tränat och kollat lite på internet i prinsip. Tiden har bara flugit iväg idag. Igår bakade jag en morotskaka som jag smakade idag. Den var jättegod!

Imorgon ska jag övningsköra. Det går faktist bättre nu. Börjar lära mig lite! Är superglad för det, och hoppas att jag kan ta körkort nästan så fort jag fyllt 18! Vilket jag gör nästa månad!!

Gud, jag har inte direkt planerat något speciellt tills dess. Hoppas att jag kanske kan ha något firande med lite kompisar, men jag får se...

Jag tror att jag kanske mest önskar mig pengar just nu. Det känns som att studenten och allt som kommer att hända snart, kräver en del kash. Då kan det ju vara skönt att slippa oroa sig lika mycket för om man ska ha råd eller inte.

Hehe.. en annan sak, appropå pengar. Är att jag är så himla shoppingsugen just nu, så det finns inget värre! Har sett så himla mycket nu på sistone som jag vill ha, men jag vill samtidigt spara pengar. Och mamma "klagar" på att jag har för mycket kläder. Garderoben är full, men det känns ändå som att jag inte har något att ha på mig. Känner ni igen er?? Jag har kläder, en del gammalt(ganska mycket faktiskt, men det är beroende på vad man kan kalla gammalt.), men typ saker man haft i några år, t.ex. basplagg. Men om basplaggen har bra kvalité och har hållt så länge, så varför slänga? Du använder ju fortfarande plagget nån gång ibland. Jag tänker bland annat nu på några bas-linnen som jag har. De är inte sönder och jag har haft dem i några år. Varför ska jag slänga dem? Det skulle bara kännas som slöseri. Och jag skulle gå och köpa nästan ett exakt likadant linne dagen efter.

Men jag ska i alla fall kolla i min garderob vad jag har, om det är något som då behöver slängas och om det är något jag behöver "fylla på" med (hoppas! (nästan..)). Nej, men jag tror att jag ska lugna mig lite och "sitta still i båten" ett tag till, innan jag gör några nya inköp.

Nu har jag inte så mycket mer att skriva. Det blev ett långt inlägg, men jag hoppas ni orkar med det.

Pussar och kramar från Lenne<33